Personligt ledarskap: Vikten av åtagande och att bestämma sig för att klara uppgiften

Vad betyder det att åta sig något? Vad betyder det när man säger något i stil med "jag skall avsluta skolan"? "Jag skall klara denna uppgiften." I jämförelse med "jag tror jag kommer att klara det" eller "jag ska försöka"?

Vi ska titta på en person som åtagit sig att klara av skolan jämfört med en person som inte har tagit beslutet till fullo. Låt säga att båda dessa människor inte klarade en kurs och är på väg att kastas ut från skolan. Vad kan personerna göra?

Notis: Denna artikel handlar inte om vikten av att klara av skolan, det är bara ett exempel där många kan känna igen sig.

Här är några möjliga tankar på var och en av de två:

Personen som åtagit sig uppgiften och bestämt sig

• Jag ska avsluta skolan. Vad kan jag göra för att få bättre betyg?
• Hur kan jag övertyga skolan att inte sparka ut mig och i stället ge mig en andra chans?
• Denna killen verkar få bättre betyg än mig, jag undrar hur jag kan bli mer som honom.
• Jag behöver prestera bättre, jag behöver studera mer.
• Jag får hoppa över fester under en period eftersom jag ska lyckas.
• På vilket/vilka sätt kan jag ändra mig själv så att jag kan göra bättre ifrån mig under nästa termin?

Personen som inte engagerat sig i uppgiften

• Jag gjorde mitt bästa. Om det inte fungerar, fungerar det inte.
• Jag kan jobba på min pappas företag om de inte skulle låta mig gå kvar.
• Bill Gates gick aldrig klart skolan och han klarade sig bra.
• Skolan är överskattat ändå.
• Vad mer kan jag göra? Jag har gjort allt jag kan.

Vi kan se att den första studenten bara har tankar om hur han kan avsluta skolan medan den icke engagerade kontinuerligt nämner anledningar och orsaker till varför han inte kommer att avsluta skolan, eller ens behöver.

Vi kan redan nu se vem som kommer att lyckas. Det är inte större skillnad från en som klarar av uppgiften och en som inte gör det. (Personen som inte brydde sig om vilket klarade i och för sig med av sin ”nya” uppgift men det blev inte som det var tänkt från början.)

Båda tappade fokus men den ena rättade till det med hjälp av engagemang och rätt sätt att tänka. Funkar det i alla situationer?

Att åta sig något är detsamma som att inte längre betrakta möjligheter som är oförenliga med målet som är uppsatt.

Till exempel, om studenten som bestämt sig för att klara uppgiften fick en tanke om att avsluta skolan, skulle han snabbt ta det ur hans huvud. "Jag har åtagit mig att avsluta skolan och denna lösning kommer inte att ge mig vad jag vill ha i framtiden". De "lösningar" som har att göra med att avsluta skolan, anser jag inte längre som lösningar. Jag kommer att lyckas!”

Varför engagera sig till 100 % och inte titta på alternativen?

Är det inte dåligt att lägga fullt fokus på något eftersom du tar bort alla möjligheter från att överväga andra möjligheter som kan bli ännu bättre? För vad händer om studenten håller sina dörrar öppna och får en möjlighet att tjäna 1 miljon på annat håll, om han slutar. Borde han inte vara vaksam på sådana möjligheter?

Ja, det är möjligt att studenten kan leva ett bättre liv utanför universitetet. Men för att ge sig själv den bästa möjligheten att sluta skolan så måste han göra vissa uppoffringar!

Det beror på att det bara finns ett bestämt antal timmar under en dag och så mycket tid som hjärnan har att tänka. Om din hjärna funderar på hur det skulle vara att sluta skolan, så tar det tid från uppgiften. Det är inte att tänka på rätt saker. Rätt fokus är att tänka på att vistas i skolan.

Varje beslut i livet har så många möjligheter och alternativ så att fundera på någon annan väg (såsom sluta skolan) kan ta upp väldigt mycket tid. En sådan person uppnår sällan något bra.

På ett sätt, är åtagande bara ett stort beslut. När du bestämmer dig för något skär du bort andra alternativ. Om du till exempel har valt att bara äta plommon, ger du upp möjligheten att äta jordgubbglass, en stek, ett glas vatten, eller en oändlighet av massa andra saker.

Detta går att applicera på allt i livet: Förhållande och relationer t ex. Om du har en partner som du älskar så skall det inte finnas några alternativ till att t ex hitta någon annan. Det är ju ni nu! Om en tanke dyker upp så kastar du genast bort den. "Jag har åtagit mig att leva med denna person resten av mitt liv och några andra alternativ finns inte då det inte kommer att ge mig vad jag vill ha i framtiden". Vi kommer att lyckas!”

Kanske väljer du inte exakt dessa orden men jag tror att du fårstår principen.

När du åtar dig en sak är det ett beslut att arbeta mot ett långsiktigt mål. Du säger, "Jag kommer inte längre att överväga andra alternativ eftersom detta är vad jag vill göra. Jag kommer att tänka på olika sätt att utföra detta mål och avvisa alla tankar som inte överensstämmer med mitt mål". Du ägnar nu all din energi till att göra ditt mål till verklighet, vilket gör det nästan omöjligt för dig att inte lyckas.

Dessutom har du nu ett mätverkyg för att bedöma saker. Om du åta dig något, så kommer du lätt att se vilka saker som hjälper dig mot ditt engagemang och mål, och vilka saker som är går emot. Du kommer alltid ha en viss ram för att utvärdera dina problem så att du inte någonsin behöver drabbas av obeslutsamhet.

När folk ser den här typen av engagemang inger det ett starkt förtroende och personer i din omgivning är mycket mer benägna att följa dig, vilket gör det än mer troligt att du kommer att lyckas!

Ska du göra ett åtagande?

Det finns naturligtvis fördelar med att inte åta sig en uppgift också. Du får hålla möjligheterna öppna i fall något bättre förslag läggs fram. Men detta medför betydande risker att du kommer att utveckla en vana av att hoppa från sak till sak, att aldrig riktigt få någonting utfört.

Det finns andra fördelar som till exempel om du inte har någon aning om vilken typ av sport du gillar och du vill testa flera olika innan du tar ett beslut. Så visst. Obeslutsamhet kan vara en användbar filosofi ibland.

Låt oss ta en titt på för-och nackdelar med varje:

Åtagande

• Låst, vägra att överväga andra alternativ.
• Fokuserad - mycket mer troligt att du kommer att lyckas eftersom du är fokuserad.
• Förtroende - Ingen tvekan finns eftersom din hjärna bara är fokuserad på hur du ska lyckas med din uppgift.
• Du har alltid en vägledning för vad som är rätt och fel.
• Du kan övervinna stora motgångar.
• Det inspirerar människor att följa dig eftersom de kan lita på dig - du har integritet.

Icke åtagande

• Flexibel, massor av alternativ.
• Mycket sannolikt så kommer du inte någonstans.
• Uppgiften avslutas vid första tecken på problem.
• Svårt att få folk att bli engagerade eftersom du inte tror på det själv.

Visst, var och en av dessa har sina egna starka sidor. Men jag har upptäckt att när man åtar sig något så är det sällsynt att man inte lyckas. I relationer är det absolut nödvändigt så att en atmosfär av integritet och förtroende kan byggas.

Så sätt igång, åta dig något. Säg till dig själv, "Jag dör hellre än att misslyckas"! Oroa dig inte, du kommer att lyckas!

Läs mer om personlig utveckling