På Ekonomifakta går att läsa att dagens typiske nyföretagare är en entreprenör som vill förverkliga sina idéer och som driver ett litet företag utan anställda. Detta är långt ifrån både Krösus Sork och Ebenezer Scrooge som ofta har fått symbolisera den girige företagaren.Herr Jante regerar
Det är hemskt att detta inte är självklart och det är skrämmande vilken syn som en stor del av Sveriges befolkning har och har haft på människor som driver företag; jag alla människor som gör något extra eller utöver den stora massan. "Du ska inte tro att du är något" används fortfarande inte allt för sällan. Den förbaskade Jantelagen.
Den typiske entreprenören
På DN går att läsa - Typisk entreprenör är man och 40 år. En framgångsrik genomsnittsentreprenör är man, 40 år, motiveras av nya utmaningar, vill tjäna pengar och vara sin egen chef. Dettta enligt SCB som nyligen gjort en omfattande undersökning.
Det är väl mysigt. Men...
Jag blir förbannad när jag kan läsa att Sverige ligger 3:a från slutet när det gäller tillväxt för entreprenörer. "EU-snittet ligger på en tillväxt på 141 procent medan motsvarande uppgift för Sverige bara är 55 procent."
Kan det vara så här?
Vem vågar sticka ut och prestera mer än någon annan när man samtidigt anklagas för att vara girig och en empatilös psykopat. För en tid sedan gick ett program på TV som framställde just den bilden om chefer, företagare och människor med ett starkt och tydligt ledarskap.
Är politiker med makt också psykopater och elaka? För de är starka ledare.
Nej självklart inte även om de strävar framåt och vill göra något extra i livet. Jag tror att de flesta politiker är goda precis som majoriteten av entreprenörer och företagare. Visst finns det rötägg och vissa kan man fundera på om de tänker överhuvudtaget, men vi har alla rätt att "tänka fel" eller ibland göra fel.
För att lyckas så behöver man lyssna, kommunicera, förstå och visa empati, bry sig om och kunna leda andra vilket då kräver att man behärskar samtliga av de tidgare nämnda egenskaperna. Visst kan folk följa en psykopatisk företagsledare men det håller inte i längden där idag alla ledare och chefer har luppen på sig. Det är bra, tycker jag. Att de synas och bevakas.
Men varför racka ner på alla företagare? En känd svensk entreprenör menar på att vi ska hylla företagare och entreprenörer på samma sätt som idrottmän. Kan det vara en lösning på problemet med alla Svenskar som sjuka med avund på de som vill, kämpar och försöker ta sig framåt. Men det finns hopp!! Till och med inom socialdemokratin börjar man inse att man inte längre kan hugga av den hand som föder; Sveriges företagare - Sveriges hjältar.
Om alla människor i detta land ändå förstod att det är den lilla företagaren som går upp kl 05:00 varje morgon och jobbar till 21:00, som får detta land att gå runt. Det är de personerna som i framtiden kommer se till att den stora massan har ett jobb att gå till! De betalar in mer skatter än vad den anställde kan räkna till.
Tacksamhet
Lite tacksamhet är på sin plats för alla ni som ska ha, ska ha, ska ha och samtidigt och konsekvent försöker att trycka ner de som vill och försöker prestera. Uppmuntra och hjälp i stället och vem vet - Om 5 år från nu så kanske är det just den personen som sitter framför dig och ska göra din intervju till ditt nya efterlängtade jobb.
Läs även andra bloggar om entreprenör, driva företag, entreprenörskap, företagande, ledarskap, politik, starta eget, tacksamhet, ledare, företagare, företagsklimat, företagsledare, företagsblogg, kommunikation
2 kommentarer:
Är själv ca 40 år och äger ett nystartat aktiebolag. Håller med om det du säger, förutom att "psykopater" nog har en tendens att dominera inom vissa yrkesgrupper och där tror jag dessvärre att det stämmer att sådana personligheter är överrepresenterade bland icke-professionella chefer.
Det är svårt att ha någon genuin respekt för människor som inte drar sig för att ljuga, manipulera, lura och gå rakt över anställda i enda syfte att antingen tillfredsställa osunt stora egon eller där allt som betyder något är deras version av vad som är bra för deras företag eller avdelning. Sådana personligheter finns det nog tyvärr lite alltför många av. Generella föreställningar om den onde chefen eller företagaren är naturligtvis missvisande, men har inte tillkommit av en slump. Som i alla livets verksamheter finns det riktiga rötägg som förstör för alla de som är schyssta.
Eftersom makt per definition innebär större möjligheter att bidra positivt såväl som negativt till något, så ligger det i sakens natur att chefer är överrepresenterade bland såväl de som hyllas som de som förraktas. Jämför med en annan yrkeskateogori med "makt" - musikartister: En sådan person kan i princip bara hyllas eller ignoreras och kan aldrig bli "ond" genom sin makt eftersom dennes makt bara existerar så länge som musiken uppskattas/säljs. Makten försvinner i samma ögonblick som försäljningsintäkterna. En chef kan däremot orsaka stor lokal skada utan att nödvändigtvis skada försäljningsintäkterna i det korta loppet och äger denne chef sitt eget bolag så är det lätt att se att en dålig chef kan fortsätta att verka år ut och år in, utan att själv förstå eller acceptera att hans eller hennes bolag skulle må och gå bättre om en professionell chef tog över rodret. Naturligtvis är det så att ju större konkurrens, desto oftare har marknaden en tendens att sortera bort den typen av företag.
Slutligen vill jag återigen poängtera att jag för övrigt håller med om det du säger. Företagare bör ses som lite av samhällets hjältar. Det är näringslivet som skapar Sveriges tilväxt och därför bör man värna om de som möjliggör detta.
Hej,
Jag tycker att de det är som lite av problemet - Att även om det kan vara så att det finns fler personer med psykopatiska drag inom försäljning, företagandet och chefsyrket så är de så få ändå. Så att ens ta upp det och göra ett helt program om det är märkligt. Dessa grupper är redan "jagade" i vårt samhälle och jag tror att det beror på att de som vill och kämpar på; de sticker ut från "flocken" för att de vill inte leva ett Svensson-liv, de ska dras eller tryckas ner.
Visst är det otäckt med sådana människor men de få med psykopatiska drag kommer (tror och hoppas jag) att sortera ut sig själva. Aldrig förr har det pratats om "etiskt företagande", miljötänk och andra liknande saker som inte fanns på kartan för några år sedan. Det är positivt och som jag nämnde så vill ingen följa en ledare som inte bryr sig om andra. Jag har själv gjort det en tid men märkte snabbt att han aldrig brydde sig om någon annan än sig själv. Han har idag tappat större delen av sitt företag och inkomster.
Att chefer och ledare både blir hyllade och jagade håller jag med om men jag tycker att de hyllas alldeles för sällan. I Tv och nyheter visas de nästan bara upp i samband med höga fallskärmar, mutbrott och andra kriminella handlingar. "Gör de inget utan att roffa åt sig och utnyttja systemet och dra nytta av alla vi stackars vanliga människor?" Så hade kanske jag också tänkt om jag suttit bredvid och tittat på. Särskilt när det trycks på en dagligen.
Men massmedia visar det som folk vill se och folk ser på nyheter och debatter och kan gotta sig i att "alla rika, alla chefer och alla som driver företag är skurkar, egoistiska och elaka psykopater"
Hur bryter man den djävulskarusellen som ingen någonsin kan dra nytta av?
Visst ska vi i stället lyfta fram och hylla alla företagare och entreprenörer. Då kommer psykopaten inte att få plats!
Skicka en kommentar